Och så vaknar man tidigt igen. Värdelöst när man ändå inte har något vettigt att göra. Ångestladdad helg till tusen. Det är mitt eget fel, jag vet det. Det blir väl att träna lite och plugga. Ska nog ta mig i kragen och köpa en liten vas och gå och plocka liljekonvaljer sen också. Men, det tar ju inte så lång tid. Jag vill göra saker som tar tid idag. Och imorgon också helst. Men nej, när man är ensam tar saker och ting konstigt nog inte så lång tid. Klockan bara sniglar sig fram och helst plötsligt är man klar och klockan är bara 1500. Vad gör man då? Tar det lugnt? Jag vill inte, det är allt jag gör numera. Fast nej, jag gör det mot min vilja. Jag stressar snarare, fast resultatet av det är att jag inte gör ett dugg. Får väl ta en långpromenad ut till Stensö eller något.